Dindigul

Dindigul är en riktig håla, ligger liksom utslängd på det indiska slättlandet. Det är ett kaotiskt myller, massa trafik, skitigt och gyttjigt, ja det har  faktiskt regnat under dagen och är vattenpölar pa gatorna. Det är en stark doft av bilavgas och avlopp blandat med matångor från alla dessa otaliga "hål-i-väggen-restaturanger" som finns överallt. Människorna är som vanligt jättesnälla och hjälper oss med allt vare sej vi vill eller inte. Det känns inte alls som om folk vill lura en på pengar utan som om dom allra flesta är genuint snälla och intresserade. Naturligtvis blir vi lurade av och till och får betala för mycket for taxiresor och annat, men so what? Igår kväll var vi lite skraja for att gå ut och äta i denna indiska stad i kubik. Vi är väldigt försiktiga med vad vi stoppar i oss och vill verkligen inte åka på någon magåkomma. När vi installerat oss på det ganska sunkiga men helt ok hotellet med det ståtliga namnet Rockfort Palace Hotel, vågade vi oss ut i myllret och hittade både ett internetcafé som vi behöver för vår fortsatta kontakt med Chitra som är vår länk till ålderdomshemmen, och en restaurang där man kunde sitta ner och få maten serverad vid bord. Restaurangen hette Biriyani City och man fick en känsla av att det var en restaurang som satsade lite grann och var måna om ett gott rykte. Det var en massa herrar som jobbade på restaurangen. Alla männen som stod for matlagningen hade på sej små vita hättor. Maten serverades på bananblad. Runt vårt bord stod kanske 7 personer som alla ville hjälpa oss och pratade i mun på varandra på sin mycket svårbegripliga engelska. Palmbladen skulle formodligen tvättas först - eller? förmodligen gjorde vi fel och fick hjälp att torka upp allt vatten vi skvätt omkring oss. Maten var jättegod, ett kryddigt stekt ris, dal och honungskyckling. Nån annan röra som såg ut som en såsig dressing, ville den ene av männen blanda i vår mat med driftiga tag. Men vi lyckades stoppa hans företag. Kalla röror är inget vi vågar oss på. Efteråt fick vi en blankett for att utvärdera restaurangbesöket och också lämna våra kontaktuppgifter. Alla stod förväntansfullt runt oss när vi kryssade i vad vi tyckte, om maten, bemötandet, m.m., m.m. Och- det blev high-score-högsta betyg! Vi skildes som de bästa vanner!

Vår första och enda natt har i Dindigul har varit bra, vi har sovit gott och var AC fungerat som den ska. Snart kommer Chitra och Mr James som kör oss till ålderomshemmet där vi ska spela. Sen blir det flera timmars bilresa upp till bergen runt Kodaikanal.